En skördefest är som en stor fest där man samlas och firar in skörden. Festerna var än viktigare förr än vad de är i dag. I det gamla bondesamhället firades skördefesterna i augusti och september då matförråden var som mest välfyllda. Det var då man kunde passa på att äta lite extra av sådant man tyckte om. Man kan rent av se att man redan på medeltiden räknade skördefesten som en högtid likt jul. Ofta förekom stora fester med överflöd av mat och dryck. I regel var hela byar bjudna och alla tog med lite av det de hade skördat mycket av.

Skördefesten som kyrklig högtid

I slutet av september varje år infaller Mickelsmäss som ursprungligen är en katolsk ärodag för ärkeängeln Mikael. Kyrkan ville från början inte se skördefesterna och de motarbetades hårt eftersom alla fester sågs som hedniska. I Sverige firades inte hyllningen till Mikael från början men när skördefesterna ökade försökte kyrkan ändra dagens innebörd till att bli just en hyllningsdag. Det här är en tradition som fortfarande lever på många ställen. I flera Europeiska länder lägger man spannmål, pumpor och andra rotsaker framför altaret när det är dags för Mickelsmäss.

Skördefesten i dag

I dag är skördefesten inte lika strikt kopplad till att fira skörden och de som inte är kyrkligt insatta har inte heller så stor koll på Mickelsmäss. De firar istället för att det är roligt och förstås för att det har blivit ett sätt att tjäna lite extra pengar på. Tack vare dagens klimat samt import och export kan man få tag på nästan alla rotfrukter året runt och med lagringsmöjligheter som finns i dag kan man lagra det skördade längre. Skördefesterna är dock en sak som fortfarande hänger kvar och det är inget som man släpper taget om. Festerna lockar nämligen besökare från när och fjärran och de är enorma turistmagneter.